Strandberg har gjort flera variationer på Nocturne. År 2020 avslutade han så att säga Nocturnes scen med utställningen Scener (Fotocentrum Raseborg, Karis, 2020). Titeln har lånats från skådespelens och filmernas värld, vilket tyder på att konstnären blivit medveten om sin dramaturgiska förmåga. Det är ett metaverk, där upphovsmannens medvetenhet om sin tradition och yrkeskunskap är närvarande. Men här finns också en kollegial kärlek till tidigare generationer av konstnärer. På utställningen visas en ny version av videon som ingick i Nocturne. Titeln på den nya installationen har fått tillägget ”Carolus och Hilma” (det vill säga Enckell och af Klint). Väggarna har målats i varma pastellfärger, vars relation till projektionens dunkla blå förblir öppen. Håller natten på att övergå i dag, ser vi en gryning? I vilket fall som helst har skådespelet stannat upp och den blå dimman verkar lätta. Kvar av Nocturnes collage finns två utskrifter som fått robusta ramar. Verkens färgvärld är ambivalent och rör sig på gränsen till det svartvita. Dessutom är ett av utställningens verk ett slags ”objekt” som skiljer sig kraftigt från Strandbergs tidigare konstnärliga linje. Videoinstallationen Levande död utgörs av en bildrörsmonitor som placerats ovanpå blå, reflekterande plexiglas i galleriets skyltfönster. I videon syns ett stirrande öga, vars tryckande blick är riktad mot gågatan utanför. .

En av avsikterna med ”ögonverket” är att vända betraktarupplevelsen upp och ner; att göra ett verk som tittar på betraktaren. Dessutom behandlar verket samtidigheten i att se och bli sedd; och i det avseendet också internaliseringen av andra människors blickar, det vill säga maktrelationer, kontroll och övervakning.           – Magnus Strandberg